måndag 28 januari 2013

Falkutflykt med te och arabiskt kaffe.

 Att köra i öknen är riktigt skoj, här kör vi om Micke med familj i hög fart. Det studsar och skumpar våldsamt men som en tysk en gång i tiden sa:
"Håll minst 70 km/h så känns ojämnheterna nästan inte alls."
Nu är ju denne Micke en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna så minuten efter susade han om igen med sin tyska gigant.
 Jaja, det var ju inte ökenrally det skulle handla om utan vi skulle få se falkar utföra diverse konster. På bilden syns två äventyrslystna grabbar på väg in i Beduinlägret.
 Jag har turen att ha fått en fantastisk kvinna till fru, här poserar hon fint framför en av historiens största vattenkittel. Storleken framgår inte av bilden men för att ge perspektiv på storleken kan sägas att den står en sådär 10 meter bakom henne. Storleken var väldigt viktig i det här sammanhanget för jösses vad det bjöds på varm dryck. Glaset hann inte bli halvtomt innan en vänlig man var och fyllde på. och vi drack och drack och drack och drack och väntade.
 Familjen väntar på falkarna.
 Sonen leker i världens största sandlåda och njuter lika mycket varje gång.
 Efter all väntan så var det dags för bjudemat. De vänliga människorna hade tillagat en god bit kött som serverades med ris. David lämnade sin tallrik orörd, Åsa rörde sin mat lite grann och jag klapp nästan hela portionen för jag var hungrig som en falk.
 Sedan kom de, falkarna! Vackra djur som satt elegant på sina pinnar. 
 Vår värd visade upp sina fina djur med stor stolthet. 
 Värden berättade att vi skulle få se en lite avskalad version av tidigare falkuppvisningar eftersom han var rädd att falkarna skulle flyga in på grannens område och där förvandlas från vackert djur till lovligt byte. Han berättade också att han hade bundit fast bytena i ett flygplan och att det var där falkarna skulle hämta sin mat och visa sin jaktskicklighet. Nu har många Saudier väldigt mycket pengar och förstå hur imponerad jag var då jag över beduinlägret såg detta lågflygande plan. Herregud, tänkte jag, skickar han upp en Boeing bara för att visa falkarnas instinkter, now we talk!!!!!
 Men strax bakom planet dök denna drake upp, i och för sig en väldigt stor sådan, och det var där han hade fäst de stackars duvorna som strax skulle bli duvsnacks. 
 En man och hans husdjur.
 Jaktdax!
 Falken får äta upp sitt byte och det gjorde han med stor noggrannhet.
 Allt som blev över var en vinge.
 På vägen hem tog Åsa denna bild i solnedgången. Huset lyste så vackert i rosa.
27 grader på kvällen, jo man tackar.

2 kommentarer:

  1. Vilket fantastiskt inlägg! Stefan du är verkligen ett
    Blogg proffs!!! Så spännande att följa er utflykt hos falkmannen. Tänk vad David får uppleva mycket roligt /kram svärmor💗

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig! Han är duktigt! Denna utflykt var trots ett fint blogginlägg inget vidare.... kram

      Radera