Körkort!

Äntligen körkort och bil! Turerna var många och krångliga innan körkortet låg i min plånbok och jag ska här kort försöka berätta om vägen till kortet.

1. Bilen bestämde jag mig ganska snabbt för och det redan på andra biltittarrundan tillsammans med Tommy. Bilen såg ok ut och priset var precis det rätta. Besiktningen var också en effektiv procedur. Bilen kopplades upp och konstaterades vara i gott skick.

2. Tillsammans med en kille som heter Björn skulle jag fixa körkortet. Björns erfarenheter kring körkortstagande är vida kända. Han har hjälpt till x antal gånger. 

Själva pappersarbetet inför körkortet gick hur smidigt som helst, stämplarna stämplades där stämplarna skulle stämplas. Blodprovet gick också det bra och de lyckades bestämma sig för rätt blodgrupp i ett lätt rörigt mottagningsrum. Ashmed, stackaren, fick sig dock en blåsning av doktorn och ett välriktat slag i huvudet med min gröna mapp då han satte sig i provtagningsstolen när doktorn tydligt ropade på Bjorn Stafan Gryundstrom. 

Efter detta var det dags för själva uppkörningen. Jag satt i kö ca 30 min och när det väl var min tur gick jag med bestämda steg ut till uppkörningsbilen. Jag öppnade dörren, räckte över den gröna mappen till läraren och fick in halva högerbenet i bilen. Då säger den välutbildade läraren att:

- "Sir, you´re ok, you did it. You can pick up your driving license now!"

Snacka om antiklimax, nästan som att vänta på en karusell på Liseberg och när man precis kommit fram stängs karusellen.

När vi väl skulle hämta ut körkortet brakade allt ihop. Det saknades ett foto på mig i systemet. Detta foto skulle vara taget på flygplatsen när jag kom in i landet men de hade glömt bort det. Nu skulle vi alltså åka till myndigheten som har hand om detta och ta ett nytt foto. I värsta trafiken tog det ca 1 timme att komma till rätt myndighet och när vi väl hade ordnat ett nytt foto och kommit tillbaks till körkortsstället stängde de dörrarna för dagen och gick på bön. 

Två dagar efter fick Björn hämta mig igen så att vi skulle kunna slutföra processen. Vi var tidiga och fyllda av självförtroende. Men när de kollade i systemet så fanns det fortfarande inget kort på mig! Hjälp!! Samma procedur igen, två timmar i trafikkaos nytt foto och tillbaka till körkortsstället och denna gång fick jag kortet, pust. 

3. En tredje kille som hjälpte mig heter Sami. Han har kört mig fram och tillbaks till bilförsäljningsstället. Egentligen har varje moment i kontakten med bilförsäljaren också strulat. Det har varit papper som inte har kunnat stämplas utan att jag har varit med, uttagsautomater som har strulat mm mm och åter mm. Men att åka runt med Sami har varit riktigt trevligt då han har berättat massor om landet, kulturen och hur vardagen ser ut i Saudi. Till slut fick jag dock kortet i min hand och som bonus en massa intressanta möten, berättelser och upplevelser.